För att få bukt med de invandrarungdomar som valde den kriminella vägen med våld och avsiktligt dödande (Stureplan dådet 1994) , startade jag projektet ’Barnen i våra hjärtan’ 1997, ett utbildningsprogram för föräldrar med invandrarbakgrund. Erfarenheterna av föräldrautbildningen sammanställdes hösten 1998 i en rapport som genom Rädda Barnens försorg spreds över hela landet. År 2001 utkom boken Med barnen i våra hjärtan – en handbok för studiecirkelledare. Syftet med boken är att stärka och tydliggöra föräldrarnas roll som fostrare, att motivera föräldrar till en fungerande kontakt mellan förskola och skola samt att inspirera föräldrar att tillsammans med andra våga diskutera barnens uppväxt och framtid i det nya landet. Föräldrautbildning är utvärderat av forskare mer än en gång.

Studiematerialet bygger på mina egna erfarenheter och arbetet med föräldracirklar i Stockholmsförorterna Rinkeby och Tensta samt Sundbybergs Folkhögskola i Rissne, under perioden hösten 1997 fram till slutet av 2000. I materialet ingår sammanställning från mina enkäter och intervjuer med sextio elever och skolpersonal i Bredbyskolan i Rinkeby (grundskolan 1–9) och Bussenhusskolan i Tensta (grundskolan 1–6) samt intervjuer med femtio elever och två elevassistenter vid Jakobsbergs gymnasium våren 1998. Barnens och ungdomarnas egna berättelser, svar, funderingar, syn på utanförskap och livet i förorten och i Sverige, samt deras framtidsdrömmar, blev grunden till de teman som återfinns i mina böcker.

Jag har också intervjuat föräldrar till barn i ovan nämnda skolor, vuxna och föräldrar som läste svenska vid Sundbybergs Folkhögskola, samt den senaste målgruppen som innebar intervjuer med all skolpersonal i Bussenhusskolan och Bredbyskolan. Jag blev mer och mer medveten om att vi föräldrar måste hjälpa våra barn att hantera de kulturkrockar de möter i exil, de förändringar som uppstår i vardagen, livet i ett nytt land, förskolan och skolans roller samt vår viktiga roll som fostrare. Så började min resa för att stärka, stödja och diskutera min och andras roll som föräldrar i det nya landet.

För att leda arbetet med föräldrautbildningen, valde jag studiecirkeln som metod och FUGA- som modell, för att möjliggöra erfarenhets- och kunskapsutbyte, deltagarna emellan. Studiematerial, ledare och deltagare är tre viktiga delar i en studiecirkel. Studiecirkeln kompletterades med FUGA-modellen. 

FUGA-modellen

FUGA– modellen är ett samspel mellan teoretiska och praktiska moment i utbildningen. Läsarna och/eller deltagarna på föräldrautbildning Barnen i våra hjärtan får dels fakta, dels nya kunskaper som både stödjer och stärker dess roll som fostrare.

FUGA är fyra bokstäver som står för Fakta, Upplevelser, Gestaltning och Analys.

Fakta: uppsökande av fakta, information, kunskap om det aktuella kunskapsområdet. Bearbetning och bedömning av kunskapsstoffet (till exempel barnuppfostran, agalagen, socialtjänstlagen, mm).

Upplevelse: läsarna och/eller deltagarna inom föräldrautbildningen Barnen i våra hjärtan får tillfälle att göra egna upplevelser, bli engagerade, ta ställning till exempel av en levande berättelse, en refererat från texterna och/eller annat relevant material.

Gestaltning: läsarna och/eller deltagarna inom föräldrautbildningen Barnen i våra hjärtan får möjlighet att uttrycka och gestalta sina kunskaper, upplevelser, känslor, värderingar, till exempel genom att berätta eller skriva om en konflikt mellan generationer, en egen händelse som man vill dela till andra i gruppen. Värderingsövningar rekommenderas vid grupparbete.

Analys: varje kapitel avslutas med ett samtal kring följande frågor:

Vad har vi lärt?

Hur har vi lärt?Har gestaltnings delen förstärkt och berikat våra kunskaper?

HAR vi fått bättre förståelse?

Har vi gjort egna upptäckterna egna upplevelser?

Hur går vi vidare?