language

Ännu en forskning om mitt föräldrastödsprogram Barnen I VÅRA hjärtan!

 

Familjepeppen
– en familjestödssatsning i Umeåregionen
Forskningsrapport

Maj 2013

 

Strategier för integration – behovet av föräldrastöd
hos föräldrar med utländsk bakgrund
Anders Lindström

I regeringens generella föräldrastödssatsning finns förslag om riktade satsningar mot föräldrar med utländsk bakgrund, eftersom deras barn ofta möter flera kulturer och därigenom skulle ha särskilda behov av kunskap.
Under hösten 2010 påbörjades ett arbete inom Familjepeppen med att försöka nå ut till denna föräldragrupp och initiativet togs av Studiefrämjandet och Rädda barnen i Umeå. Föräldrastödsprogrammet som de använder vilar på materialet Barnen i våra hjärtan och är utarbetat av Sonia Sherefay. Syftet med materialet är att försöka överbrygga kulturskillnader samt tydliggöra och därigenom öka förståelsen för svenska förhållandena (för en närmare beskrivning av föräldrastöden, se bilaga 1).
En anledning till att föräldrar med utländsk bakgrund kan ha problem med sitt föräldraskap kan vara att de inte har kunskap om svenska lagar och regler. Det som framförallt framställs som viktigt i föräldra-stödprogrammet är betydelsen av att förstå olika former av familjebildning där den jämlika familjen beskrivs som exempel på den familj som finns i Sverige. Detta i kontrast till den mer patriarkala familjebildningen som kan finnas i andra länder. Även agalagen och barnkonventionen beskrivs och förklaras. Sammantaget menar författaren att dessa åtgärder ska bidra till att minska utanförskapet för föräldrar med utländsk bakgrund.
Även föräldrastödsprogrammet Familjeverkstan har en program-verksamhet riktad till föräldrar med utländsk bakgrund, som bott i Sverige en längre tid. Familjeverkstan är ett svenskt program som finansierats av Socialdepartementet och Folkhälsoinstitutet. Målet är att förändra föräldrars beteenden, och att man vill öppna upp för ”alternativa tankar som är mer funktionella” (för en närmare beskrivning av föräldrastöden, se bilaga 1).
Syftet med denna delstudie är att beskriva avsikten, hos ledare för föräldrastödsprogram som riktar sig till föräldrar med utländsk bakgrund, samt att belysa hur dessa föräldrar reflekterar över föräldrarollen och eventuella behov och erfarenheter av föräldrautbildning. Frågeställningar som studien behandlar är:
Vilka eventuella svårigheter och möjligheter har det funnits med att arbeta som föräldrastödsledare för föräldrar med utländsk bakgrund?
Hur reflekterar deltagarna över föräldrarollen?
Vilka eventuella behov har föräldrar med utländsk bakgrund av föräldrastödsutbildning?
Vilka möjligheter och svårigheter upplever föräldrar med utländsk bakgrund med sitt föräldraskap i Sverige?

 

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Studien bygger dels på intervjuer med fem kursledare inom föräldrastödsprogrammet Barnen i våra hjärtan och en ledare från Familjeverkstan och dels på gruppintervjuer med flyktingar som fått asyl i Sverige och deltog i Barnen i våra hjärtan. Intervjuerna med 30 deltagare genomfördes på engelska, svenska eller med hjälp av tolk. Parallellt med deltagandet i föräldrastödet deltog de även i SFIutbildning.
Därutöver genomfördes intervjuer med fem kvinnor från Somalia, som deltagit i Familjeverkstan samt sex deltagare med annan utländsk bakgrund som inte deltagit i något föräldrastödsprogram.
RESULTAT
Ledarna för Barnen i våra hjärtan berättade att ett samarbete hade utvecklats mellan Svenska för invandrare (SFI), Studiefrämjandet och Rädda barnen för att nå ut till nyanlända föräldrar med programmet Barnen i våra hjärtan. De gick ut med en förfrågan till olika SFI-klasser om intresse för deltagande i programmet. Ledarna menade att det var många som var intresserade eftersom föräldrarna inte hade så mycket annan aktivitet att välja på. Syftet med programmet var att innehållet skulle påskynda integrationen genom att de bland annat. skulle få lära sig svenska lagar och regler. En av ledarna sammanfattade målet med föräldrastödsprogrammet på följande sätt:
Ett. Ge en känsla att de duger som förälder även i Sverige. Två. De måste lära sig hur den svenska kulturen fungerar. Tre. Att man får en positiv syn på Sverige. Fyra.
Att lära sig umgås med svenskar. Fem. Att deltagarna är en tillgång för Sverige – inte en belastning. Det är fantastiska människor som måste lära sig att trivas och lära sig svenska regler. En fristad som dom har rätt till. Man måste integreras men ändå behålla sin egenart. Leva sitt eget liv men att ändå kunna leva som en svensk.
Det problem som ledarna märkte efter en tid var att de hade svårigheter att veta om deltagarna verkligen förstod innehållet i manualen. Andra problem för ledarna var språksvårigheter och tidspassning från deltagarna.
De flesta intervjuade med utländsk bakgrund hade stora frågetecken och funderingar över hur svenska föräldrar gjorde när de fostrade sina barn. Intervjupersonerna menade att svenskar generellt var stressade, högpresterande och till viss del mer slappa i fostransakten än de själva. De uttryckte också en oro och vilsenhet över sina barns dubbla kulturella tillhörighet. Barnen stöter på majoritetssamhällets normer och regler i exempelvis skolan, via kompisar och i media vilka kunde stå
emot ursprungskulturens ideal och värderingar. De intervjuade föräldrarna menade att detta medförde att deras barn fick ett annat förhållningssätt till den svenska kulturen än vad de själva hade. Detta ansåg de vara både negativt och positivt, eftersom barnen lärde sig att behärska dubbla kulturer och språk. Men det kunde också skapa en form av legitimitetsproblematik för föräldrarna och en osäkerhet kring vilket fundament föräldraskapet skulle vila på.
De såg som sin uppgift att vägleda och guida barnet för att det skulle kunna orientera sig i livet. Föräldrarna strävade också efter att samtala med barnet för att därigenom kunna utgöra en motvikt till den övriga samhällsinformationen. Detta krävde att de försökte vara flexibla och uppdaterade i barnens värld. Ett flertal av intervjupersonerna talade om en föreställning om att socialtjänsten skulle ta deras barn ifrån dem, något som de uppfattade som en överhängande fara. Resultatet av denna misstänksamhet kunde innebära att många föräldrar med utländsk bakgrund föll in i ett passivt föräldraskap, eftersom de inte kunde förhålla sig till barnens krav. Här menade deltagarna att föräldrastöds-programmen fyllde en viktig funktion både till innehåll och till form. De flesta i den grupp som inte hade kommit i kontakt med något föräldrastödsprogram menade att de inte hade något större behov av ett sådant. De flesta intervjupersonerna efterlyste dock mötesplatser där föräldrar kunde träffas och diskutera föräldraskap.
PRAKTISK BETYDELSE
Deltagandet i Barnen i våra hjärtan kan innebära att deltagarna stärks i föräldrarollen genom att man förstår svenska regler och normer.
Flertalet av de intervjuade föräldrarna saknar kontakt med svenskar på fritiden och efterlyser därför mötesplatser där alla människor kunde träffas.
Det finns både fördelar och nackdelar med riktade program. Fördelen kan vara att deltagarna kan stödja varandra utifrån gemensamma livssituationer.
En risk kan däremot vara att föräldrastödssatsningen bidrar till att deltagarna stämplas som en avvikande grupp och därigenom blir inlåsta i en problemkategori snarare än frigjorda.