language

"Den röda tråden"

Monica Axelsson, Ingrid Lennartson-Hokkanen och Mariana Sellgren.
Utgivningsår 2002 ISBN 991-973640-1-0

I denna rapport "Den röda tråden" redovisas en utvärdering av stadsdelarnas utvecklingsarbete inom målområdet språkutveckling/förbättrade skolresultat. Utvärderingen har genomförts av Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. Utvärderingsgruppen har bestått av projektledare Monica Axelsson, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet samt Mariana Sellgren, grundskollärare Rinkeby och Ingrid Lennartson-Hokkanen grundskollärare Uppsala.

Nedan är utdrag ur "Den röda tråden"

............
II. Analys
Minoritetsbarnen växer upp i två världar, skolvärlden och föräldravärlden. Världarna skiljer sig åt på grund av olika värderingar och normer. Föräldrar och personal i förskola och skola bör vara öppna och ge utrymme för diskussion för att inte missförstånd ska uppstå. Sherefay tydliggör genom föräldrakurserna bland annat att utvecklingen av modersmålet och svenskan går hand i hand. Det är betydelsefullt att barn och föräldrar har ett gemensamt språk eftersom det är genom språket föräldrarna ska uppfostra sina barn. Wong-Fillmore (1991: 343) menar att "vad som går förlorat om man inte låter eleverna få modersmålsundervisning är inget mindre än föräldrarnas redskap för att uppfostra sina barn" (egen översättning). Således bör föräldrarna tala modersmålet med sina barn. Det är viktigt att påpeka att barnen inte lär sig bättre svenska genom att glömma sitt modersmål.
Sherefay menar att "Utan tydliga normer och gränser kan barnet uppleva att vuxna abdikerat och överlåtit ansvaret åt barnet, ett ansvar som barnet har svårt att hantera" (Sherefay 1998: 18). Saknar barn och föräldrar dessutom ett gemensamt språk försvåras situationen ytterligare. Det omkastade maktförhållandet kan resultera i att barn hotar med inkallande av polis eller sociala myndigheter om de inte får sin vilja igenom vilket åskådliggörs med citatet nedan:
Min son är 8 år och hotar mig med att ringa polisen när jag säger att han ska sova klockan 20, eller om han inte får som han vill. I skolan har dom sagt att han har många rättigheter.
En ung mamma som tror på barnets hotelser. (Sherefay 2002: 18)
Vid sådana tillfällen är det betydelsefullt att föräldrarna vet vilka regler och lagar som gäller i Sverige och vem man kan vända sig till för att få råd och stöd. Genom föräldrakursen får minoritets föräldrar möjlighet att hitta lösningar och åstadkomma förbättringar. En annan central fråga som resoneras kring i utbildningen är kulturmöten både i och utanför skolan. Författaren Nina Salamin skriver att "Kultur är något levande. Och homogent. Precis som yoghurt kulturer: organismer som reagerar likadant och i samverkan" (2000: 157). Några försök att definiera begreppet kultur skall inte göras här men begreppets komplexitet och vidd blir tydlig när man urskiljer dess beståndsdelar som t ex religion, språk. seder, bruk och högtider. Det innefattar också ett komplicerat nätverk av osynliga regler, normer och förhållningssätt som kan vara svåra att finna logik i utan tydliggöranden. För att minoritetsföräldrar och deras barn ska få förståelse för och respektera de normer och värderingar som finns i skolan bör osynliga regler och koder förklaras. Barnkonventionen har varit underlag för arbetet med kulturmöten. Här diskuterar man t ex familjestrukturen i ursprungslandet och jämför med hur det ser ut i Sverige. Vidare talas om barnuppfostran och man klargör att lagen om förbud mot aga har funnits i Sverige sedan 1979.
Projektet avser att stärka föräldrarollen och för många minoritetsföräldrar är det viktigt att få reda på skillnaden mellan skolan i Sverige och den skola som finns i deras ursprungsländer. I många länder står skolan för både uppfostran och utbildning och föräldrarna blandar sig inte i skolans arbetssätt eftersom normerna och reglerna är klara och tydliga och skolan är en förlängning av hemmets uppfostran (Sherefay 2001 :42). Det var inte så länge sedan skolan i Sverige hade samma auktoritära struktur. Den rådande modellen har utvecklats under slutet av 1900-talet. Begreppen uppfostra kontra fostra diskuteras under föräldrautbildningen och distinktionen mellan de tydliggörs.
Vidare diskuteras arbetsformerna i förskolan och skolan. Barn och föräldrar är inte bekanta med skolan i Sverige och kan uppfatta den som en skola utan regler och normer och därför är förtydliganden viktiga. Den svenska skolan lägger tonvikten på demokratiska arbetssätt, självständig planering och elevinflytande. Detta kan förorsaka missuppfattningar för föräldrarna och barn vars skolgång utgått ifrån lyssnande och imitation.
För att elever ska lyckas i skolan krävs en nära samverkan mellan föräldrar och barn, barn och skola samt föräldrar och skola. Följaktligen är del grundläggande att föräldrar får förtroende för skolans/förskolans verksamhet och dess personal för att kunna ge sina barn en bra start i det svenska samhället.
Detta synsätt har även stöd i läroplanen som säger att:
Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper och i samarbete
med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande
människor och samhällsmedlemmar. Utbildning och fostran är i
djupare mening en fråga om att överföra ett kulturarv - värden,
traditioner, språk och kunskaper från en generation till nästa. Skolan skall
därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Skolans arbete måste därför ske i samarbete med hemmen.
 

III Slutsats

Föräldrautbildningen ökar föräldrarnas förståelse för problem deras barn kan uppleva i Sverige. Dessutom förtydligar utbildningen innebörden av föräldrarollen i det nya landet och ger information om regler, lagar och koder. I detta projekt framhävs värdet av att skolan och förskolan samarbetar och ger utrymme för diskussion med föräldrarna. Det är oerhört viktigt att se föräldrarna som en resurs i den mångkulturella skolan - med deras stöd kan de tvåspråkiga barnen lyckas i skolan. Denna verksamhet är unik och bör initieras på alla ställen där den behövs.